I Söderhamn har vi mycket fina fågellokaler där man har möjlighet att skåda fågel i stort sett året om. Nedan beskrivs några av våra främsta fågellokaler. Klicka HÄR för att se vägbeskrivning till lokalerna.

ÅLSJÖN (Karta)

Ålsjön var länge en av länets förnämsta fågelsjöar och rikskänd som en av de bättre i Sverige. Sjön har under mitten av 1900-talet utsatts för flera sänkningsföretag vilket bidragit till snabb igenväxning som drabbat fågellivet. I samband med dragningen av E4:an som skar av sjöns västra del avsattes Ålsjön som naturreservat 1978, och 1983 skapades en fördämning som höjde sjöns medelvattenyta med 70 cm. 
Regelbundna restaureringsinsatser gör att sjön nu börjar återfå sina forna kvalitéer som fågelsjö.

Antalet häckande fågelarter i sjön och dess närmaste omgivningar räknades för ett antal år sedan till över 60 arter. Totalt har över 200 fågelarter noterats och det förekommer att mer än 100 arter observerats under en och samma dag. Änder, sumphöns, vadare och måsfåglar av flera olika arter förekom regelbundet. Kärrhökar, fiskgjuse och andra rovfåglar likaså. Då och då har mer sällsynta arter visat sig som t.ex. amerikansk kopparand, stripgås, ägretthäger, röd glada, brun glada, ringtrast, rördrom, trastsångare, svarttärna, berglärka och skäggmes.

I den branta sluttningen på sjöns södra sida växer en skog av urkogskaraktär med upp till 200-åriga tallar och granar. Torrträd och lågor förekommer rikligt. Skogen som har ett mycket rikt växt- och fågelliv införlivades i Ålsjöns naturreservat så sent som 1993. I denna miljö trivs såväl järpe som tretåig hackspett. 

1963 uppfördes ett fågeltorn efter den södra sidan av sjön.  Tornet hör till ett av de trevligaste i Sverige och är väl värt ett besök.

LUGNESJÖN (Karta)
Denna fågelsjö som till storleken är ca 1/3 av Ålsjön avsattes tillsammans med ett frodigt lövskogsområde som naturreservat 1972. Skillnaden från Ålsjön, förutom storleken, är just det stora inslaget av lövrika omgivningar som skapar förutsättning för ett mycket rikt hackspett- och småfågelliv. I sjön häckar liksom i Ålsjön bl.a svarthakedopping, skäggdopping och sothöna. Rörhöna, brunand och vattenrall observeras även regelbundet. Vid sjön finns det två fågeltorn varav ett är handikappanpassat. 

MADEN (Karta)
Med Maden avses slättlandskapet väster om E4 vid Ålsjön. I centrala delen flyter Söderalaån samman med utloppet från Ålsjön samt med Ellnebäcken och bildar därefter Söderhamnsån (som flyter genom Söderhamn). Dessa vattenleder översvämmas regelbundet under våren och området har då betydelse som rastlokal för stora mängder and- och vadarfåglar. Maden är under såväl vår som höst för övrigt en utpräglad rastlokal för olika typer av fåglar, inte minst rovfåglar. I området finns två fågeltorn varav det södra är handikappanpassat.

STENÖORN (Karta)

Stenöorn är en av länets förnämsta rastlokaler för sträckande vadare. I stort sett samtliga vadare som regelbundet förekommer i Sverige har observerats vid Stenöorn. Udden avsattes som naturreservat 1978.

Anledningen till varför vadare ofta besöker Stenöorn under flyttningen är de långgrunda stränderna och sandbankarna som erbjuder bra födobetingelser. Stenö är en viktig länk i den kedja av fågellokaler efter den svenska ostkusten som gör det möjligt för vadarfåglarna att klara den långa flyttningen. Fågeltornet uppfördes 1993 av SFK och byggdes ut 2003 för att klara fler besökare och erbjuda lä vid fler vindriktningar.

Vid få av de andra fågellokalerna har så många rariteter upptäckts som vid Stenöorn. Några av sällsyntheterna som dykt upp är tereksnäppa, tjockfot, ängshök, skärfläcka, kentsk tärna, skäggmes, svartbent strandpipare, lappmes, fjälluggla, rostand, silkeshäger, glada, dubbel- och dvärgbeckasin.

En bra utsiktsplats över sandreveln där vadarna håller till får man från fågeltornet.Till skydd för fågellivet råder tillträdesförbud i reservatet under tiden 1/4 till den 31/8, med undantag för fågeltornet och stigen fram till det.

KORSHOLMSUDDEN (Karta)
Vid Långvind ligger Korsholmsudden som är en av länets bästa fågellokaler för sträckande sjöfågel. Med bil och till fots tar man sig ut till udden på ca en timme från Söderhamn.

När vädret och vindarna är de rätta har man tidigt på vår- och höstmorgnarna stor chans att få uppleva sträck av storlom, alfågel, ejder, sjöorre och de flesta änder och doppingar. Även rovfåglar och småfåglar sträcker förbi udden. Men det gäller som sagt att vara ute under morgontimmarna för att ha chans att bevittna morgonsträckets mest intensiva ögonblick. Det händer inte sällan att mer ovanliga arter upptäcks som t.ex. alkekung, praktejder, havssula, gråhakedopping, vitnäbbad islom, svartnäbbad islom, tretåig mås, toppskarv, pilgrimsfalk, härfågel, gråspett, tretåig hackspett, berglärka och lappmes.

SKATÖN (Karta)


Skatön är en avlång udde som sticker ut i havet. Liksom Korsholmen är detta en havsfågellokal men Skatön hyser även miljöer för vadare. Det tar visserligen 40 minuter att promenera ut till udden, men väl framme bjuds man på vackra vyer och förhoppningsvis bra fågelobservationer. Vitnäbbad islom och skärsnäppa är exempel på arter som upptäckts på Skatön.

GRANSKÄRS VÅTMARK (Karta)

Granskärs våtmark utgör Sveriges nordligaste våtmark för efterbehandling av avloppsvatten. Våtmarken fungerar som ett extra reningssteg för det vatten som behandlas i Granskärs reningsverk. Främst avses att på naturlig väg reducera halterna av kväve och fosfor. Området ligger vid Forsbackabron i östra delen av Söderhamn och utgör rastplats för bl.a. vadare. Även sångare av olika slag häckar och rastar i anslutning till våtmarken och t.ex. har höksångare flera gånger ringmärkts här. Våtmarken invigdes våren 2004.

FLYGSTADEN (Karta)


Efter nedläggningen av flygflottiljen i Söderhamn (F15) är området numera tillgängligt för civila. Flygstaden är idag en företagspark där privata företag nu huserar i de tidigare militära anläggningarna. På området finns även boendemöjligheter med vandrarhem, hotell och lägenhetshotell. (För info om boende på Flygstaden se www.flygstaden.se.) Den långa flygbanan (inhägnad) används av civil trafik och är alltså fortfarande i bruk. Flygstaden har visat mycket höga kvaliteter som fågellokal och det är framförallt rovfåglar som dras till den grässtäppsliknande biotopen under vår och höst. En hel del av våra rovfåglar ses då regelbundet och rariteter som ängshök, stäpphök, kejsarörn, jaktfalk samt brun och röd glada har noterats här. Även vadarfåglar nyttjar området vilket t.ex. resulterat i fynd av tjockfot och fjällpipare. Flygstaden är dessutom förmodligen landskapets säkraste lokal för trädlärka.

VÅRDBERGET (Karta)


Mitt i Ljusne samhälle finns detta mindre berg. Platsen är den högst belägna i området och man har en enastående utsikt åt alla väderstreck. Vårdberget är en utpräglad sträcklokal och läget i anslutning till kusten gör lokalen extra intressant. T.ex. har observationer på 12 havsörnar gjorts samtidigt! Förutom rovfåglar så noteras även sträckande tättingar från Vårdberget.

ALIRS ÖGA (Karta)


I samband med dragningen av Ostkustbanan användes överskottsmassorna till ett naturkonstverk, som med sina 150 000 kubikmeter är Sveriges största. Med en höjd av 24 m och placerat i ett redan högt beläget område blir utsikten från toppen magnifik. Från Alirs Öga skådar man företrädelsevis rovfågel, som tycks ha en sträckled över denna plats. Havsörn ses regelbundet men även pilgrimsfalk, brun glada och mindre skrikörn har observerats här. I området hörs ibland trädlärka.

Kända fågellokaler i Sverige

OTTENBY

Välbesökt fågellokal på Ölands södra udde (skådarnas "Mecka"). Bäst på vår och höst då fåglarna koncentreras till den smala udden. Vid Ottenby finns även en av landets 13 fågelstationer där regelbunden ringmärkningsverksamhet har bedrivits ända sedan 1946. Vid udden finns även ett fågelmuseum, en restaurang samt ett naturum.
Länk till Ottenby: Klicka HÄR.

FALSTERBO

Fågellokal vid SV Skåne som är känd för ett stort rovfågelsträck. Vid Falsterbo finns även en fågelstation.Länk till Falsterbo: Klicka HÄR.

TÅKERN
Stor vasssjö i Östergötland. Känd för de 10000-tals gäss som rastar vid sjön, framförallt på hösten. Vid sjön finns ett vidsträckt spångsystem ute i vassen med gömslen och utsiktsplatser där man bl.a. har stor chans att få se skäggmes.
Länk till Tåkern: Klicka HÄR.

HORNBORGASJÖN

En av norra Europas finaste fågelsjöar belägen mellan Vättern och Vänern. Känd för den årliga trandansen. Ett omfattande restaureringsprojekt påbörjades 1992 och blev klart 1995. Vid sjön finns ett informationscentrum med utställning och cafeteria.
Länk till Hornborgasjön: Klicka HÄR.

Övrigt

UTFODRINGSPLATSER
Att besöka någon av våra utfodringsplatser ger en unik möjlighet att få se vanliga och ovanliga fågelarter under hela vintern. Utfodringsplatserna har varit i drift sedan 1994 och har blivit populära utflyktsmål vintertid.
För information om var utfodringsplatserna finns belägna, kontakta någon i klubben. 

UGGLOR
Ugglorna är ett släkte som man sällan ser röken av trots att dom till en viss grad förekommer rikligt i vår närhet. Orsaken är framför allt att de är som mest aktiva under dygnets mörka timmar och vilar på dagen (det finns dock undantag).

Men under en begränsad tid på senvintern ger sig ugglorna till känna. Det är under vindstilla, månklara kvällar vid skiftet februari/mars som ugglorna börjar leta efter en partner genom sitt dova "hoande" läte. Då har man i våra trakter chansen att få höra kattuggla, pärluggla, hornuggla, slaguggla, och om man har tur även berguv (Europas största uggla). I Sverige finns totalt 11 ugglearter.

Ibland brukar man tala om "uggleår". Då menar man år när ugglorna förekommer mer än normalt. Orsaken är oftast att markerna hyser större tillgång på sorkar och möss än vanligt.

NATTSÅNGARE
De vårfåglar som sist anländer till Sverige är de s.k. nattsångarna. 

De nattsångare som man  brukar höra runt Söderhamn är sävsångare, rörsångare, näktergal och gräshoppsångare. Då och då hörs även kärrsångare, busksångare, flodsångare och trastsångare.

HOLKAR
I det moderna skogsbruket där man ej lämnar träd att åldras och bli torrakor är det ont om boplatser för fåglarna. En grupp fåglar som drabbats extra hårt av bostadsbristen är ugglorna. Även duvor och mesar är utsatta arter.

I Söderhamns Fågelklubb genomför vi regelbundet holkprojekt för att stödja utsatta arter.